Ger
Jakobstad
el, värme
och jobb

  Ett godståg tuffar långsamt fram och tillbaka längs spåret inne på UPM-Kymmenes fabriksområde på Alholmen några kilometer från Jakobstads centrum. Äntligen har lokföraren bestämt sig, han styr kosan ut mot udden och det är bara att traska rakt fram till den nya byggnad som inhyser Oy Alholmens Kraft Ab. Formatet är imponerande men så har ångpannan också imponerande mått: den är 40 meter hög, drygt 8 meter bred och 24 meter djup. I tre stora silor lagras torv och annat material som kommer utifrån.

Ett hundratal arbetare lägger sista handen vid bygget, fixar dörrar och trappor, målar golv. Maximalt har här jobbat 700 på en gång. Den totala sysselsättningseffekten under byggnadsskedet uppgår till 1 300 personarbetsår.

Tidtabellen har hållit. Investeringsbeslutet togs i feburari 1999 och de första spadtagen togs i april då kyltunneln började byggas. Igångkörningen skedde före midsommar och provdriften inleddes i början av augusti. Avtalet med leverantörerna bygger på en provdrift på två månader.

– Fyra veckor ska förlöpa helt utan störningar, blir det avbrott kan provdriften alltså fortsätta länge till. Några oöverkomliga problem har vi inte stött på. Vi vet att vi når upp till kapaciteten och kan hålla rätt nivå på garantivärdena, vi kan bränna 100 % träavfall. Vi hålls inom ramarna men kostnadstrycket är hårt, konstaterar Stig Nickull, VD för Alholmens Kraft och tidigare ansvarig för teknik och investeringar på UPM-Kymmene. Han räknar med att den officiella invigningen sker kring årsskiftet.

Hundra långtradare per dag

UPM-Kymmene brände tidigare bark och träavfall men då produktionen ökade tog förbränningskapaciteten slut. Jakobstad — där de första elektriska taklamporna tändes redan i september 1901 — saknade egentlig elproduktion, vilket gjorde elektriciteten dyrare både för UPM och det lokala energibolaget. Då fjärrvärmeavtalet mellan staden och UPM förnyades togs beslut om att bygga ett nytt kraftverk.

– Alholmens Kraft har många ägare, störst är Pohjolan Voima — där UPM-Kymmene ingår — med knappa 50 procent. Vi har också bl.a. flera svenska ägare. Spritt ägande är en styrka men då vi har många herrar kan det komplicera tillvaron för oss. Vi måste ge jämbördig service åt alla, inte favorisera någon. Vi levererar el till våra ägare via stamnätet, processånga till UPM och fjärrvärme till Jakobstad, konstaterar Nickull.

Träavfallet, till stor del gran, utgör huvudbränslet. Drygt 30 procent fås från cellulosafabriken och sågen som ingår i UPM-Kymmene som därtill samarbetar med många små sågar.

– UPM-Skog har utvecklat en metod för att ta ris från skogen. Riset samlas in, pressas ihop, binds och balas. Det är det förmånligaste sättet att lagra och balarna kan transporteras med vanliga stockbilar tilll cellulosafabriken där det finns en krossanläggning för riset.

Träavfallet utgör i dag 45 procent, något man försöker höja. Torven står för 45 procent eller 14 000 kubikmeter i dygnet. Den fås från nejden, inom en radie av 100 km. Stenkolet står för resterande 10 procent medan andelen pellets är försumbar.

– Alholmens Kraft är den största anläggningen i världen som bränner så mycket biobränsle. Effekten blir 590 megawatt. Näststörst, men endast hälften så stort, blir det kraftverk som byggs i Kuusankoski och står klart nästa år.

Omkring 100 långtradare förser dagligen kraftverket med bränsle. Bränslehanteringen sysselsätter 350 personer. En anläggning i den här storleksklassen producerar rejält med flygaska, 90 000 ton per år plus bottenaska som också kräver transport. Tillstånd har beviljats för en askdeponi på Pirilö, ett naturskönt område med ett par Naturaområden. Besvärstiden är en månad men ett tjugotal personer jobbar redan där men arbetet har försinkats av höstregnen.

– Den negativa kritiken har överlag dämpats på senaste tid, häftigast var den under förplaneringsskedet. Och i somras förstås när anläggningen blåstes ren, då gillade inte Larsmo oss, säger Nickull torrt.

Kostnaderna för kraftverket uppgår till en miljard mark, den inhemska andelen utgör 70 procent. För leveranserna står både utländska och inhemska industrier. Ångpannan levereras av Kvaerner i Tammerfors men har delvis byggts i Lappo. Turbingeneratorn, där electriciteten produceras, har tillverkats i Tyskland, Ryssland och Österrike. För turbin och generator finns inte inhemska tillverkare.

Nickull konstaterar att projektet varit och är intressant. Alholmens Kraft har blickarna på sig från alla håll.

– Lokalbefolkningen följer med våra förehavanden och det gör också miljö- och energifolk, både nationellt och internationellt, säger Nickull och tillägger att kraftverket kan öka den finländska teknologins möjligheter till export..

Fyrtio man jobbar på Kraft

Alholmens Kraft anställer endast sju personer. Operatörer, skiftesmästare och övriga som går i skift plus några laboranter är köpta på fem år från UPM-Kymmene. Den totala personalstyrkan uppgår till 40.

Driftspersonalen är uppdelade i sex skiften, ett skifte är reserv som hoppar in t.ex. vid semestrar.

Operatör Sten Öst, Ytteresse, har jobbat på UPM-Kymmenes kraftcentral i drygt 25 år. Vid årsskiftet var han en av dem som flyttade över till Kraft.

Lite rörigt har det varit med så många leverantörer. En tolk från Helsingfors har varit på plats för att tolka från engelska och ryska till finska och svenska. I Östs skift är de flesta svenskspråkiga men mycket går på finska.

I maj började arbetarna gå i skift. Under provkörningen har leverantörer funnits med i kontrollrummet och ryska turbinskötare hjälpt till.

Öst sitter i huvudsak vid datorn, gör temperaturmätningar, nivåreglering, startar upp och kör ned och fixar om inte allt fungerar.

Under provdriften kör man med olika bränsleblandningar och har prövat med enbart bark och enbart torv. Det går också att elda med kol, som reserv. Alla rökgaser, alla utsläpp mäts noga.

Innan Öst gick över till Alholmens Kraft skolade han upp nytt folk på det gamla jobbet. Tillsvidare är han nöjd med bytet.

Seppo Tyni, huvudförtroendeman för Pappers Jakobstadsavdelning 52 på UPM och också på Alholmens Kraft, berättar att före utgången av år 2003 minskar personalen per skift från 13 till 5.

– Visserligen närmar sig många arbetstagare pensionsåldern men de är inte där då ännu. Först såg det verkligt illa ut, nu har det lugnat sig. Vi kan inget åt att personalen minskas med ca 50 men det här kräver vissa arrangemang..

Tyni har sett både upp- och nedgångar i bolaget. Just i dag, den 10 september är det 32 år sedan han kom hit från Alahärma. Huvudförtroendeman har han varit sedan 1989.

– Som mest har vi varit 1 700 anställda, i dag är vi 920 totalt i de olika bolagen här. På senare tid har arbetskraften minskat något men inte mycket, säger han.

De som nu jobbar på Kraft, som Tyni säger, kan återvända till UPM om de vill. Nu har deras arbetsplatser fyllts med nyanställda.

Tyni betecknar undantagsförförandet där Kraft köper arbetskraft från UPM på fem år som bra. Anställningsskyddet bibehålls, lönerna betalas av UPM som sedan fakturerar Kraft.

– Inställningen till Alholmens Kraft har varit positiv bland oss pappersarbetare från början. Satsningen ger också en antydan om att UPM-Kymmenes verksamhet växer. Den ger oss framtidstro kort och gott, säger huvudförtroendemannen.

INGEGERD EKSTRAND
Foto: JOHAN SANDBERG