Ordförande Alho är glad över att man övergår till praxis med två möten. På hösten planerar man verksamheten för följande år och på våren följer man upp verksamheten. På det här sättet länkas lokalavdelningens verksamhetsplaner närmare samman med medlemsavdelningarnas verksamhet.

De nya stadgarna inspirerade inte till någon intensivare debatt i Jakobstad, medan däremot riksdagsvalet våren 2003 intresserade mötesdeltagarna. Stefan Enholm föreslog att lokalorganisationen höjer sin profil och upprätthåller aktiv kontakt med massmedia i regionen.

– Ordförande kunde uttala sig om aktuella, viktiga frågor.

En aktuell fråga är inkomstfördelningen, tyckte Enholm. Han tog sitt exempel ur kommunsektorn, där det finns mängder av lågavlönade kvinnor. Kommundirektörerna i regionen har offentligt klagat över sina dåliga löner, som ändå är flerfaldigt högre än lönerna bland de övriga som arbetar i kommunsektorn, sade Enholm.

Lokalorganisationerna samlande kraft

Lokalorganisationen i Jakobstad har enligt Pekka Alho koncentrerat sig på att arrangera olika slags utbildning och kurser. Ett stort evenemang förra hösten var en veckoslutskurs om orken i arbetslivet och responsen på kursen har varit mycket god. Man har också gått in för en fortsättningskurs på temat under detta år.

I många lokalorganisationer lider man av bristen på unga aktiva. Lokalorganisationens kassör Ritva Isokunnas säger att man har dryftat problemet också i Jakobstad men inte heller där funnit de vises sten. De flesta unga har kommit med i verksamheten i Jakobstad via Metalls och Pappers fackavdelningar.

– Jag förstår inte vad det går åt folk nuförtiden när de inte orkar vara med, säger Pirkko Pahkinen. Hon tror att en orsak är att snuttarbetena har ökat. Dem har Pahkinen erfarenhet av själv. För närvarande arbetar hon som skolgångsbiträde men hör ännu via sitt "riktiga jobb" till Servicefacket.

Både Ritva Isokunnas och Pirkko Pahkinen ser lokalorganisationen som ett viktigt redskap i regionen.

– Fackavdelningarna är inte nog, de är ofta alltför små. Lokalorganisationen för fackavdelningarnas medlemmar samman och det ger styrka att driva saker vidare, säger Ritva Isokunnas.

Morötter i bruk

I samband med lokalorganisationernas stadgeändring har också deras ekonomiska bas gjorts mera sporrande. I år och nästa år prövar man ett system där man ur det automatiska årsbidraget till lokalorganisationerna ger ett stöd på 250 euro (1 500 mk) på basen av organisationernas verksamhet. Det betyder att stödet också kan vara större än 250 euro. FFC:s totala bidrag till lokalorganisationerna förändras inte.

I Jakobstad hade man delade åsikter om de ändrade bidragsgrunderna. "Käpp- och morotslinjen" ansågs bra för att den sporrar. Bra ansåg man också att det var att stödet kan vara större än tidigare. Det kändes dock inte alls bra att tänka sig att man helt kan gå miste om stödet på 250 euro.

Stödet fördelas via FFC: s regioncentraler där regionchefen fattar beslutet på basen av lokalorganisationernas ansökningar. Regioncheferna fattar besluten i maj och stödet betalas ut till lokalorganisationerna i juni.

PIRJO PAJUNEN