Utanför USA har Wal-Mart sina flesta butiker, över 600, i Mexiko. I England finns 250 butiker och över 200 i Kanada. Efter millennieskiftet har kedjan expanderat även till Japan där företaget har en betydande andel inom en japansk kedja som upprätthåller 400 supermarkets.

För närvarande är Wal-Mart en av världens största arbetsgivare — om inte redan den största — med sina 1,6 miljoner löntagare.

Sin landstigning i Europa inledde Wal-Mart i Tyskland genom att köpa upp hundratalet supermarkets som efter vissa begynnelsesvårigheter har börjat gå bra. I Storbritannien förlöpte processen smidigare för kedjan köpte upp minutförsäljningskedjan ASDA, vars gigantiska nätverk gav företaget en fartfylld start.

Europaerövringen väntas fortgå. Verkställande direktören Lee Scott presenterade ifjol koncernens framtidsutsikter för EU-kommissionen och sade att "det inte finns ett enda europeiskt land där de inte vill verka".

Koncernen har redan ett kontor i Moskva med tanke på att erövra den enorma ryska marknaden. Enligt vissa bedömningar kastas nu blickarna på Norden. Lagerutrymmen har man redan skaffat i Frankrike och Belgien.

Scotts besök i Bryssel hade också en annan avsikt: att putsa upp koncernens sköld. Bolaget har redan länge haft ett befläckat rykte som arbetsgivare. Ryktet blev inte bättre av den långa strejk som de handelsanställda genomförde i Kalifornien för ett år sedan.

Arbetarna i kö vid luckan

Wal-Mart betalar sina kaliforniska arbetare 31 procent mindre i lön än man betalar i andra stora marketar, rapporterar Kaliforniens institut för arbetslivsforskning. De stora marketarna betalar i snitt 14,01 US-dollar i timlön — drygt 10,60 euro — medan Walmartsarbetarna får 9,70 US-dollar, vilket motsvarar 7,35 euro.

På grund av brister i socialskyddet i USA betonas betydelsen av den sjukförsäkring arbetsgivarna betalar för sina anställda. Också den kommer Walmartsarbetarna till del i mindre grad än andra i samma bransch, eftersom bolaget betalar ut 23 procent mindre än andra.

Misshälligheterna har inte kunnat åtgärdas eftersom fackföreningsrörelsen inte har tillträde till Wal-Marts arbetsplatser.

Wal-martsarbetarnas hårt trängda familjer får trängas vid socialbidragsluckorna till den grad att de 44 000 Walmartsarbetarna i Kalifornien kostar delstaten 86 miljoner dollar per år. Pengarna går till sjukersättningar och bostadsstöd.

Forskningsinstitutet har räknat ut att om alla supermarkets i Kalifornien börjar följa Wal-Marts löne- och arbetsvillkor får skattebetalarna en årlig räkning på 1,46 miljarder dollar.

Hotet är reellt för Wal-Marts framgångshistoria och suveränitet på marknaden har gjort bolaget till ett varumärke som andra vill kopiera.

Facket utestängt

Tre kaliforniska supermarketskedjor krävde för ett år sedan att få ta i bruk Wal-Marts löne- och arbetsvillkor. Konflikten ledde slutligen till en strejk som varade i fyra månader. Inalles 70 000 arbetare deltog i strejken.

Resultatet blev att de anställda fick behålla arbetsgivarens sjukförsäkring — men nya anställda fick sänkta löner.

Jan Furstenborg, som ansvarar för internationella frågor på servicebranschens yrkesinternational UNI (United Network International), betraktar Walmartsfenomenet som ett allvarligt hot.

I enlighet med dess affärsidé ska facket hållas långt borta från arbetsplatserna för att man ska kunna skära ner kostnaderna i fred. Eftersom förtroendemän saknas kan arbetsgivaren diktera arbetsvillkoren och få till stånd de flexarrangemang som man önskar. I företagets propaganda upprepas mantrat att arbetaren är en "kompanjon" som företagsledningen tar hand om. I den bilden finns det ingen plats för facket.

Furstenborg berättar att UNI ska dra igång en kampanj för att få Wal-Marts anställda att organisera sig fackligt. Också den amerikanska centralorganisationen AFL–CIO är med i kampanjen. AFL–CIO tänker försöka påverka Wal-Marts chefer att ompröva sin inställning till fackföreningsrörelsen.

HILKKA JUKARAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Kantola säger att det rör sig om ett fenomen som inte är kopplat endast till Wal-Mart eller exempelvis Lidl, utan modellen har spridits också till andra servicenäringar.

– Redan nu förs förhandlingar i hotell- och restaurangbranschen och bl.a. internationella transportarbetarfederationen ITF för kampanj mot lågprisflygen, exempelvis Ryanair.

Kantola betraktar Walmartsideologin som extremt farlig, för den är mycket lockande för konsumenten.

– Eftersom modellen bygger på att maximalt stora enheter, tom. globala enheter, producerar varor och tjänster en masse och håller arbetarna på bänken, vilket betyder att de kan sälja sina produkter billigt. De här metoderna ger prisfördelar, dvs. priserna kan pressas lägre än hos andra. Och så säger man att det bara är det här som konsumenterna önskar!

Facket kan bekämpa fenomenet genom att hålla organisationsgraden hög. Men Kantola menar att rörelsen borde ta på sig också andra uppgifter, såsom konsumentupplysning i stil med den så framgångsrika kampanjen mot barnarbetskraft. En upplyst konsument är en sådan som köper en produkt som har ett rättvist pris, m.a.o. en produkt som har fabricerats på ett etiskt riktigt sätt.

– Vi kan satsa mera på att forska i det här fenomenet. Man borde bl.a. klargöra hur man har kunnat åstadkomma så låga priser på Wal-Marts produkter. I den här debatten borde facket visa vägen, kräver hon.

Det finns många faror förenade med Wal-Marts fortsatta världserövring och med att Walmartsideologin överhuvudtaget sprider sig i Baltikum och Ryssland. Tarja Kantola påminner om att Servicefacket arbetar aktivt för att främja den fackliga organiseringen i de här länderna. Förbundet stöder samtidigt sin systerorganisation i USA, där kampen för fackliga rättigheter är extremt svår.

HILKKA JUKARAINEN