Varken Kemifacket eller FFC har tagit officiell ställning till REACH men diskussioner har förts i flera fora.

– Trots att myndighetsövervakningen av kemikalier håller en god nivå och kompletteras av företagshälsovård, arbetarskydds- och miljömyndigheter behöver också Finland REACH. För nya kemikalier gäller noggranna regler, men vi vet lite eller intet om många av de tiotusentals som togs i bruk före 1981 och fortfarande produceras. Det kan vi inte tillåta, säger Mäkelä.

Kemikaliernas hela inverkan på t.ex. yrkessjukdomar är okänd, men en koppling till astma, hudsjukdomar och cancer finns. Av de fall av yrkessjukdom och misstänkt yrkessjukdom som ersattes av försäkringsanstalterna i Finland 2002 hade nära hälften, eller 2 297 fall, förorsakats av kemikalieexponering.

Upplys hela kedjan

Mer information behövs om risker, och kemikaliehantering, speciellt för downstreams users, nedströmsanvändare, inom branscher som metall och byggnads.Den skall REACH ge, men tillverkaren eller importören ser oftast inte hela kedjan, och kan förutse risken för exponering.

– Ändrar förädlaren användningen, t.ex. använder råämnet lim eller färg på annat sätt än avsett, åläggs denna att göra en ny riskkartläggning, säger Mäkelä.

Arbetstagare är också konsumenter och kan drabbas den vägen. Ett färskt exempel är livsmedelsskandalen i Storbritannien. Över 400 livsmedel drogs bort sedan cancerframkallande färgämnet Sudan 1, tillåtet i skoblank, hade blandats i importerad chili.

Okunskap om asbestens faror gör att finländare varje år dör i sviterna, flera decennier efter att asbesten förbjöds.

– Kemikalier som kommer ut i naturen misstänks i dag ligga bakom hormonella störningar som gör att fiskar råkar ut för ofrivilligt könsbyte, påpekar Mäkelä.

EU-inträdet innebar comeback för metanolen, som används i spolvätska för bilfönster. Inmundigad kan metanol leda till döden, eller blindhet.

– Metanol tränger in i bilarna, den är luktfri. Frågan är om den kan ge tillfälligt synbortfall, som kan ligga bakom oförklarliga bilolyckor, frågar sig Mäkelä.

Viktigt hantera farliga kemikalier rätt

REACH utgår från att kemikalier ofta kan ha farliga egenskaper, men att riskerna bör behärskas. Farliga kemikalier kommer att finnas i produktionen också framdeles. Men också en farlig kemikalie kan användas, om den används rätt.

– Om mellanprodukten för t.ex. AIDS-medicin är cancerogen, godtar jag det, förutsatt att brukaren får en säker produkt. Men riskerna i processen bör behärskas, säger Mäkelä.

Vilda spekulationer har förts fram från företagarhåll om vad REACH kostar, och om hur arbetsplatser riskeras.

– Om de relativt små finska företagen ensamma ska utföra tester blir kostnaden per producerat ton avsevärd, det kan förekomma att produktionen av någon kemikalie upphör. Jag hoppas principen om OSOR (one substance, one registration) vinner gehör: att det företag som står för registrering och utredning delar informationen med andra, mot viss kompensation.

Vissa kemikalier, t.ex. polymerer (plast) föreslås undantas från REACH. Enligt Mäkelä kunde också andra komma i fråga, förutsatt att REACH säkerhetsinverkan inte försvagas. Undantag kunde göras t.ex. för råmalm och koncentrat.

INGEGERD EKSTRAND

– Europa måste värna om den kemiska miljön — det är inte så många andra som gör det, Var tredje arbetstagare med diagnosticerad yrkessjukdom har exponerats för kemikalier. I dag kämpar vi mot bristande kunskap, intresse och vilja. Men den dag konsumenterna inser faran med kemikalier kan det leda till en katastrof för industrin, varnade EFS generalsekreterare John Monks.

– REACH ligger i allas vårt intresse, ingen vill ju se en upprepning av asbestkatastrofen. EFS månar om både hälsa och jobb, och REACH kan också främja innovationen. Men vi vill ha ett ännu bättre REACH, underströk Monks och liknade dagens situation vid en process där industrin fungerar som input och hälsan som output.

REACH-förslaget står fast

REACH har blivit en stridsfråga av rang. Närmare 40 rapporter om dess verkan har lagts fram, många med skyhöga kostnadskalkyler och förespegling om arbetsplatssvinn. Det har spekulerats i att EU-kommissionen måste vika sig.

– REACH förslaget dras inte tillbaka, det står fast, försäkrade EU:s miljökommissionär Stavros Dimas.

Han ansåg det vara oacceptabelt att kemikalieexponering ligger bakom så många fall av yrkessjukdomar.

– Vi måste minimera riskerna, öka kunskapen, och sätta ett exempel för resten av världen.

Dimas påpekade att många av de kemikalieskandaler som skakat Europa och kostat liv hade kunnat undvikas om REACH funnits. Och skandalerna är ingalunda slut.

– EU-kommissionen räknar med att 7,5 miljarder euros behövs under nästa sjuårsperiod för att städa upp efter skandaler, det är mera än vad REACH kostar.

Jos Delbeke, från EU:s direktorat för miljöfrågor, uppskattade REACH totala kostnader till mellan 2,8 och 5,2 miljarder euro.

– Miljörisker är svåra att bedöma i dag då vi saknar information om merparten kemikalier, bevisbördan ligger hos myndigheterna och vi saknar ett effektivt system för hantering av problemämnen.

Alarmerande siffror i ny EFS-studie

Misstankar om ett samband mellan kemikalier och ett ökat antal av cancer, astma, allergier, hudsjukdomar och hormonstörningar har framkastats i forskarrapporter. En studie från Institutet för arbetshygien i Finland visar att 32 miljoner eller var femte yrkesverksam EU-medborgare utsätts för kemikalieexponering.

På EFS' uppdrag EFS har Simon Pickvance vid universitetet i Sheffield undersökt yrkessjukdomar med kort tid mellan exponering och insjuknande.

– De preliminära resultaten är alarmerande. Indikationer finns att 88 procent av hudsjukdomarna och 36 procent av sjukdomar i andningsorganen härrör sig från kemisk exponering. Enbart här kunde inbesparingar på 1,4 miljarder euro göra, sade Pickvance och påpekade att de direkta kostnaderna för REACH beräknas uppgå till 2,3 miljarder.

Tony Musu, forskare på EFS tekniska byrå för hälsa och säkerhet TUTB, sade i en kommentar till Löntagaren att en väsentlig bit saknas, trots alla rapporter.

– Beräkningarna om inverkan på sysselsättningen övertygar inte. Vi har tryckt på EU-kommissionen att ta fram en pålitlig prognos. I dag kan ingen säga hur antalet jobb påverkas.

Miljölagstiftning positiv för konkurrenskraften

Professor Michael Warhurst, Lowell Centre för hållbar produktion i USA, underströk att miljölagstiftning kan ha en direkt positiv inverkan på såväl innovation som konkurrenskraft.

– Bland de sex konkurrenskraftigaste länderna i världen 2004 finns fyra EU-länder, samtliga nordiska, med Finland som etta. Och just i Norden har satsningar på miljön gjorts, påpekade han.

Warhurst tippade att REACH kan få efterföljare, åtminstone på delstatsnivå i USA. Mary Honeyball, brittisk Labour MEP, var inte lika optimistisk.

– Det här är ett europeiskt initiativ. Hur ställer sig resten av världen, främst då Kina och USA? Industrin vill ha ett så kostnadseffektivt REACH som möjligt. I det långa loppet kommer dock utgifterna nog att överskuggas av nyttan, trodde Honeball som såg EFS krav på ersättande kemikalier som en viktig princip.

– Väl värt en kampanj!, tyckte hon och tippade att EFS åsikter har chansen att återfinnas i förordningen.

En frisk människa är en produktiv människa

På plats i Bryssel var Erkki Auvinen, arbetsmiljösakkunnig på FTFC, som tyckte att konferensen lyfte fram helt rätt treklöver: hälsa, miljö och produktivitet.

– REACH förenhetligar lagstiftningen och då förbättras riskhanteringen på arbetsplatserna. En frisk människa är en produktiv människa, vi får hoppas företagen inser nyttan. Ingen kan ju sätta prislapp på mänskligt lidande, sade Auvinen.

För Akava — som officiellt tog en positiv ståndpunkt till REACH redan i december 2003 — är arbetshälsan viktig.

– Men det är också viktigt att REACH förmår främja konkurrenskraften, betonade Akavas näringspolitiska sekreterare Outi Ervasti.

Sven Nyberg, som arbetar med näringspolitik och hållbar utveckling på svenska LO, menade att kemikaliesäkerheten kan förbättras utan att konkurrenskraften drabbas. Ett exempel här är klordebatten inom svenska pappersindustrin.

– Fackklubbarna var med och drev företagen mot förändring. Vi fick konsensus mellan fack och näringsliv, och kloren ersattes av mindre farliga ämnen.

REACH skall omfatta 30 000 av de 100 000 kemikalier som används i dag, kemikalier som används i mer än ett ton per år.

Europaparlamentets och rådets förslag till en förordning om REACH lades fram i oktober 2003. I augusti 2005 torde parlamentet ta upp förslaget till en första behandling.

Europafacket EFS är för REACH, men vill bl.a. lyfta fram vikten av ersättande, mindre farliga kemikalier. Kunskapsbehovet är stort i Europa där ett av tre fall av yrkessjukdom är kemikalierelaterat.

I riskzonen är speciellt s.k. downstream users (nedströmsanvändare), d.v.s. industriarbetare som förädlar och använder kemikalier, som t.ex. byggnads-, metall- och plastindustrin, från reparatörer till städpersonal.

Europeiska företag klagar över kostnaderna för REACH och menar att jobben kan minska. I dag producerar Europa 31 procent av världens kemikalier. I EU är den kemiska tillverkningsindustrin på tredje plats och sysselsätter direkt 1,7 miljoner människor, indirekt över 3 miljoner.