FFC:s solidaritetsprojekt drivs praktiskt av SASK. Utrikesministeriet,
UM, ger sitt bidrag till projekten. Om FFC är den enda organisation som betalar sin
självrisk uppgår den till 15 procent av projektbudgeten. Resten, det vill säga 85
procent, kommer från statens budget via UM: För detta år har FFC budgeterat 75 000
euro globalt på våra solidaritetsprojekt genom SASK. Merparten, sju projekt, är i
Afrika och för dem är FFC:s budget 48.000 euro i år. De här projektens betydelse är
mycket stor genom statens insats gör helhetsbudgeterna betydligt större.
Jag var mycket nöjd att höra att det projekt som vi driver och drivit med TEAM i
Ghana i många år har gått bra. Projektet koncentrerar sig på utbildning. Utbildningen
sker i fackets skola som heter Ghana Labour College och som jag hade glädjen att besöka.
Utbildningen organiseras av Ghana Trades Union Congress (GTUC) som är den största
centrala fackliga organisationen med 17 förbund och sammanlagt 400 000 medlemmar.
Utbildningen bygger på två 12 veckors kurser. På elevernas begäran har utbildningen
förlängts med fyra veckor. Det var härligt att få höra om elevernas glädje över att
ha kunnat delta. Eleverna har dels varit förtroendevalda, dels medlemmar i ledet.
Sammanlagt har 212 elever, 75 av dem kvinnor, gått igenom utbildningen under en period
på tio år. I år slutförde 33 elever sina studier, av dem var hälften kvinnor.
Utbildningen ger dem även möjlighet att fortsätta på universitetet. Studierna består
av moduler om arbetsrätt, kollektivavtalsförhandlingar, språk, adb med mera.
GTUC håller på att grunda en fond där elever i framtiden kan söka finansiellt stöd
för sina studier. Det innebär att GTUC kan driva denna aktivitet också finansiellt.
80 procent av arbetskraften i Ghana jobbar i den informella sektorn som kan ses
överallt: människor säljer olika saker på gator och i vägkorsningar. De har inte
något arbetsförhållande och några fasta inkomster kan man inte tala om. Minimilönen
är lagstadgad men har ingen större betydelse då människor inte har någon
arbetsgivare.
GTUC har aktivt försökt hitta nya former för att organisera människor som jobbar i
informella sektorn. Kunde man lära något av detta? FFC stöder också ett projekt i
Colombia där informella sektorn är nästan lika stor. Kunde man ha nytta av Ghanas
erfarenheter i ett eventuellt syd-syd-samarbete?
Möten utan elektricitet skulle det vara möjligt hos oss? I Afrika är det helt
normalt. Många gånger upphörde lampor, datorer eller tolkning med en gång. Det är
vardagsliv.
Jag märkte en stor stolthet hos de människor som jobbade i och hörde till Ghana TUC.
Det har även att göra med historien: löntagarna och facket spelade en oerhört viktig
roll i självständighetskampen, något som alla känner till.
Skribenten är internationell expert på FFC