ELEKTROMAGNETISKA FÄLT finns i vår naturliga miljö men mycket starkare i vår arbetsmiljö.

– I Europa finns i dag ett behov av enhetliga bestämmelser för att förebygga hälsorisker vid exponering, säger professor Maila Hietanen på Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.

EU-kommissionen kom redan 2004 med ett direktiv om exponering av arbetstagare för elektromagnetiska fält. Direktivet väckte oro hos tillverkare och användare av magnetkamera att apparaterna skulle förbjudas. En felaktig tolkning, menar Maila Hietanen.

Redan 2008 började ett nytt EU-direktiv beredas. Det är nu på slutrakan. I det slås gränsvärden fast för exponering.

– Om inga hinder dyker upp träder direktivet sannolikt i kraft redan i april 2012, säger Maila Hietanen som tillsammans med sin kollega, laboratorieingenjör Patrick von Nandelstadh ivrigt väntar på direktivet.

– Det här är ett rätt svårt område att greppa. På Arbetshälsoinstitutet planerar vi en informations- och utbildningskampanj som dras i gång så snart direktivet kommer, säger de.

ETT DIREKTIV innebär att arbetsgivarna åläggs att göra riskbedömning på arbetsplatserna. Mätningar kan behövas om det är osäkert hurudana fält som finns. Risker och åtgärder för arbetstagare med implantat som till exempel pacemaker samt gravida bör särskilt utredas.

Ett direktiv följs av en nationell förordning med regler för arbetsgivarna om att utföra riskbedömningar.

– För arbetsplatserna lönar det sig att kolla vilka källor som finns, om de kan ge problem och i vilka arbetssituationer. Och se över vilka arbetstagare som vistas i områden vid högfrekventa elektromagnetiska fält, råder Maila Hietanen.

Omkring 2500–3000 finländare, också många unga personer, har pacemaker som kan vara känslig för magnetfält.. Maila Hietanen vill se alternativa, lämpligare jobb för att förhindra att dessa personer stängs ute från arbetslivet.

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT finns nästan överallt. I till exempel kontorsmiljö är fälten så små och svaga att överexponering inte förekommer normalt, men också här bör specialgrupper riskbedömas. Fanertillverkare, plastsvetsare, elmontörer som bygger och servar kraftledningar liksom de som städar kring och servar magnetkameror har jobb som bygger just på användningen av elektromagnetiska fält.

– I dag är många service- och städjobb utlagda på utomstående firmor. Det är de här firmorna som enligt lag blir skyldiga att ordna utbildning för sina anställda, understryker Hietanen.

INGA PERSONSKYDD finns mot elektromagnetiska fält, bortsett från nätskydd för ansikte eller kropp vid arbete nära sändarantenner i master.

Däremot går det att placera skydd kring apparater, såsom plastsvetsmaskiner. De här exponerar arbetstagarna för högfrekventa fält som omvandlas till värme i kroppen.

Så stort avstånd som möjligt mellan högfrekventa maskiner och arbetstagare är att rekommendera. Stiger kroppstemperaturen med en grad finns risk för interna skador, varnar Maila Hietanen.

– Lågfrekventa fält alstrar inte värme men kan påverka det centrala nervsystemet, vilket är svårare att märka då så sker. Handen kan krampa, vilket indirekt kan medföra en olycksfallsrisk. Då huden exponeras kan håret resa sig, säger hon.

Föga medicinsk forskning har gjorts om skador vid exponering för elektromagnetiska fält. Inga fall av yrkessjukdom har heller hittills konstaterats i Finland — men så finns en gråzon överlag kring vad som definieras som skada.

TEXT INGEGERD EKSTRAND
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

REFLEXER OCH PINS i dussintals färger och former fungerar som blickfångare i Saumeris entré. Allt i plast men så befinner vi oss också i S:t Bertils, plastens vagga i Åboland.

– Ägarna och fabrikens namn har bytts flera gånger sedan jag började här 1979, konstaterar plastsvetsaren Anneli Hellström, TEAM:s kontaktperson på Saumeri med en personal på 14 personer. Av dem jobbar hälften, sju kvinnor och två män, i produktionen.

En ägare, Esselte, flyttade över produktionen till Polen. År 2003 tog Esa Ahonens Saumeri över.

– Flera tidigare anställda har lärt sig jobbet här och sen själva grundat företag här i trakten, berättar marknadsföringschef Mirja Ahonen.

SAUMERI ÄR I DAG Finlands ledande tillverkare av skräddarsydda mappar, plastfickor och olika plastsvetsprodukter i polypropen. Produktgrupperna är ett tiotal med flertalet undergrupper.

Ifjol gick omsättningen ifjol gick på 1,2 miljoner euro. Men konkurrensen är hård. En del traditionella produkter som plastmappar har mindre åtgång i datoreran. Nya produkter tas fram, förädlingsgraden är hög men så finns här både silk- och folietryckeri. Magnetreflexer är höstens nyhet.

– Kartongen kommer i någon form i framtiden, säger Mirja Ahonen som tillsammans med Anneli Hellström granskar plastfogen i en grön pärm. Båda är nöjda och Anneli återvänder till plastsvetsen där nästa serie produkter, pins, väntar.

För Anneli Hellström är det tredje serien i dag. Produkterna tillverkas i serier på allt från 50 till 10 000. Serierna tenderar att bli allt kortare.

– Det gör arbetet roligt och varierande, säger Anneli som med mångårig precision för in plastdelarna underi plastsvetsen. Elektroderna, som alstrar högfrekvent värme för plastfogarna, sitter i svetsen som placerats under en plastkupa. Skydd för maskinerna är det som gäller då det här är fråga om högfrekventa elektromagnetiska fält. Personskydd existerar inte.

FINGRARNA HÅLLER HON nogsamt på avstånd från den heta svetsen. Arbetet nära det elektromagnetiska fältet har inte gett Anneli Hellström några problem under 32 år i jobbet.

– Jag kom för nära svetsen och hettan gjorde en grop i huden, säger förmannen Jouko Rantalaiho med 38 år bakom sig i den åboländska "plastdalen". Han är mån om att instruera arbetstagarna så inte fler råkar ut för det samma.

Försäkringsbolaget har gjort en riskbedömning på företaget. Företagshälsovården fungerar.

– I väntan på direktivet startar vi en riskbedömning själva, säger Mirja Ahonen.

TEXT INGEGERD EKSTRAND
FOTO ROBERT SEGER