Diskussionerna
kring de massiva uppsägningarna och permitteringarna går heta. Löntagarna är inte det
minsta nöjda över hur arbetsgivarna förhåller sig till de avtal som gemensamt
förhandlats fram. Arbetstagarna har skött sin bit av det inkomstpolitiska avtalet. Vi
har under flera år nöjt oss med moderata löneförhöjningar för att förbättra
sysselsättningen i Finland. Statsmakten har också i sitt regeringsprogram prioriterat
sysselsättningen och vidtagit åtgärder t.ex. för att utveckla vuxenutbildningen och
sänka inkomstskatten för att öka köpkraften hos låg- och medellöntagarna.
Men vad gör arbetsgivarna? Jo, de slänger ut tusentals arbetstagare, flyttar
produktionen till länder där arbetaren inte får bilda egna fackorganisationer, är
underbetalda och tvingas arbeta under oskäliga arbetsförhållanden. Uppsägningar och
permitteringar görs också i företag som visar goda vinster, men aktieägaren och
direktören med bonusarrangemang kräver ännu mera. När nyheterna om uppsägningarna på
Elisa publicerades steg börskursen med nästan 40% vilket också förstås ökar bonusen
för företagsledningen.
Läste härom dan en insändare i en veckotidning där skribenten undrade varför ett
företag skall ta socialt ansvar, detta hör ju enligt skribenten till samhället.
Skribenten fortsatte med att himla sig över den icke flexibla arbetslagen som gör det
så besvärligt att minska arbetskraften. Jag antar att skribenten inte delar
fackföreningsrörelsens värden.
Ja, vad är samhället? Samhället är ju vi alla. Där har vi alla våra skyldigheter
och rättigheter, företagen medräknade. Företagslivet i Finland har
välfärdssamhället att tacka för sina framgångar och för att de finska företagen är
klassificerade som de mest konkurrenskraftiga i världen. På Finlands svenska
socialdemokraternas kongress i Jakobstad uttryckte partisekreterare Eero Heinäluoma saken
klart och tydligt: "När får vi se tillräckligt starka mjukisföretagsledare, som
vågar säga detta rent ut: företagen behöver daghem, hälsovård, skolor, universitet,
en förvaltning som är effektiv och fri från korruption samt en högklassig
kultur." Hur kunde företagslivet fungera utan dessa viktiga funktioner som
samhället erbjuder? Jag är säkert inte ensam om åsikten att det skulle inte lyckas.
Men när man får någonting så måste man också ta sitt ansvar, det gäller både
företagen och alla oss andra.
Nu när regeringen har fattat beslut om att sänka företagsskatter med 0,5 miljarder
euro (som i vissa arbetsgivarkretsar har blivit bemött som en tilläggsskattebörda) för
att förbättra företagens tillväxt- och verksamhetsförutsättningar har vi nog all
orsak att förvänta oss att företagen sköter sina skyldigheter också då det gäller
ansvar för sina anställda.
Löntagarorganisationerna FFC, FTFC och AKAVA föreslår att man gör fredagen den
12.12 till en demonstrationsdag till försvar för arbetet. Organisationerna anser att det
vore viktigt att man på varje finländsk arbetsplats kommer överens om hur man gemensamt
kan arrangera en diskussion, en diskussion om arbetsplatsens framtidsutsikter och om hur
det kommande generationsskiftet ska genomföras. Fackförbunden informerar sina medlemmar
närmare om aktionsdagen.
