Här i Nyland kallar vi samman alla ettor och treor till
kursgården Siikaranta och cirka nittio procent hörsammar kallelsen. Vi verkar på lite
olika sätt i de olika delarna av landet, men vi besöker skolorna och därför skriver
eleverna in sig som studerandemedlemmar i facket redan första skolåret, berättar
Lindstedt.
Skolbesök gör också Marko Näykki, som ansvarar för Österbotten
och västra Finland. Han berättar att man får de ungas kontaktuppgifter när man
besöker skolorna. Så används e-postadresser och mobiltelefonnummer för att inbjuda
också de studerande till evenemang som förbundet ordnar för sina unga medlemmar. Bäst
når man blivande byggare genom textmeddelande.
När de unga har studerat färdigt och söker en mer fast anställning efter
sina sommarjobb gör vi en ringrunda och frågar dem hur det går. Någon har gått in i
armén, andra söker jobb medan somliga redan har fått en arbetsplats. Då frågar vi om
de har stött på några problem. I samband med att man börjar jobba byts
studerandemedlemskapet till normalt medlemskap i förbundet och arbetslöshetskassan,
berättar Lauri Haikola, som ansvarar för de unga i mellersta, östra och norra
Finland.
De tre har bara goda erfarenheter av sina skolbesök, för studerandemedlemskapet
intresserar de unga.
Själva saken intressant, inte sättet att verka
Det är vanligt att skriva in sig i förbundet och gå med i de ungas verksamhet, men
det är först när man närmar sig trettio som det fackliga intresset vaknar, berättar
Lauri Haikola. Det är då man fäster sig vid hur arbetsplatsen fungerar och vad
kollektivavtalen bestämmer. Man vill också veta hur man räknar ackordlöner.
Trots att Byggnads unga deltar i kurser och evenemang är de inte intresserade av sina
egna fackavdelningar.
De är så oherrans ålderdomliga. Medelåldern är hög, fastän det har
bättrat lite de senaste åren. Många vill vara med men tappar lusten när någon
torpederar hela avdelningens verksamhet. En ung person kan möta motgångar och ointresse
för vad han har att säga, och det ger en sur eftersmak, konstaterar Marko Näykki.
Tidning att vara du med
Byggnads unga började för ett år sedan publicera en egen tidning till sina unga
medlemmar. Merparten av tidningsmakarna är medlemmar i förbundets ungdomssektion men i
varje tidning finns det också nya medarbetare.
Ifjol utkom två tidningar och till den tidning som utges i vår anmälde sig
dussintalet unga medverkande. Tidningen sänds till alla Byggnadsförbundets medlemmar
under 35 år.
Tidningen planerades ett veckoslut i slutet av januari på Siikaranta. Gänget gick
igenom föregående nummer, kom med idéer på vad som skall skrivas i nästa och
diskuterade viktiga teman. Hela tiden försökte de fråga sig om de själva skulle läsa
den artikel som planerades, om just det ämnet var intressant. Är artikeln nyttig,
intressant, förekommer där någon jag känner? Och vad göra om ämnet är viktigt men
tråkigt. Hur skall man skriva en artikel så att gänget faktiskt vill läsa den? Mera
attityd, man måste våga ta ställning
Efter idémötet fördelades arbetet och tidsbestämdes, för att tidningens
redaktionssekreterare, journaliststuderande Emilia Kukkala skulle hinna redigera
texterna. Alla medverkande är inte drivna skribenter. Ämnena var lätthittade. Många
skriver hellre än bra, men bristerna korrigeras av ett proffs.
Sms till ungdomskurs
Sami Tenhonen är en 24-årig timmerman från Esbo, som blev intresserad av
Byggnads ungdomsverksamhet då Mikko Lindstedt sände honom ett sms och bad honom på
ungdomskurs.
Jag märkte att gänget var bra och att man går igenom
saker som berör en själv. I ett gäng med andra unga människor lyssnar man på mig, och
jag kan påverka saker och ting. Dessutom tycker jag att det är fint att möta
byggjobbare från olika delar av landet, förklarar Sami sin aktivitet.
I den egna fackavdelningen är han inte aktiv.
Det är svårt att gå med, när medelåldern närmar sig sextio och jag är den
enda som är under fyrtio!
En gång gick jag på ett möte. Det varade i flera timmar och man stred om
saker som jag inte visste någonting alls om. Jag fick en ganska dålig bild av det hela.
Om man fick någon annan ung med sig skulle kanske tröskeln att delta vara
lägre.
De ungas fackliga verksamhet har slukat Sami med hull och hår och han deltar nu i
skolbesöken tillsammans med Mikko Lindstedt. Från och med hösten är han beredd att
åka ut till ettorna på egen hand. Han säger att de unga studerande förhåller sig
positivt till fackföreningsrörelsen.
AINO
PIETARINEN
Översättning ASTRID NIKULA