. vane.jpg (302 bytes)

ledaren.jpg (1894 bytes)

Föreningar satta under lupp

pune.gif (67 bytes)  Det finlandssvenska organisationslivet granskas grundligt i sömmarna i utredningen "Räcker det med svenskan. Om finlandssvenskarnas anknytning till sina organisationer", som utförts på Svenska litteratursällskapets tillskyndan med en rad finlandssvenska forskarkrafter involverad. Namnet antyder en fokusering på de språkliga aspekterna i föreningsverksamheten, men i själva verket bjuder de sju uppsatserna i forskningsrapporten på en mycket bredare genomgång av villkoren för föreningslivet i Svenskfinland.

"Föreningseliten hör till sfp"

Facket finns med på ett hörn i undersökningen genom att FFC:s svenska sekretariat hör till de "organisationer" som granskats. Här har dock forskarna halkat in på ett tämligen ofruktbart sidospår. Sekretariatet, som ju är ett koordinerande utskott inom centralorganisationen, ger inte signifikant utslag för den fackliga verksamheten på svenska. Verksamheten i en svenskdominerad lokal fackavdelning hade kunnat bidra med relevantare information.

Att välja vilka organisationer som skulle tas med i undersökningen måste ha hört till de svåraste avgörandena. Hur man är gör kan avgörandet kritiseras. Nu saknas t.ex. handikapporganisationerna i materialet. De hade kunnat bredda resultatet.

Slående är, om än begripligt med tanke på beställare, att bland tretton undersökta organisationer ryms förutom moderpartiet sfp också dess ungdomsorganisation och kvinnoorganisation med. Men ingen annan politisk organisation. Nu kan då andra partier plocka en poäng på att missnöjet inom sfp tycks vara relativt stort, men de får ingen information om läget i sin egen organisation.

Ännu tydligare framgår sfp:s totala dominans i vårt föreningsliv av det undersökningsresultat som berättar att toppskiktet i de finlandssvenska föreningarna är partianslutna sfp-are i mycket högre grad än medlemmarna är det. Nära sextio procent av föreningseliten hör till sfp och hela 80 procent röstar på partiet. Att denna nomenklatura utgör en gigantisk maktutövningspotential säger sig självt. Det vore naivt att tro annat än att den också utnyttjas.

För dem som ser den tredje sektorn, dvs. föreningar av allehanda slag, som framtidens främsta upprätthållare av välfärden lönar det sig att grundligt bekanta sig med undersökningen. Alla som deltagit i föreningsverksamhet vet att aktiviteten tenderar fluktuera starkt. Det går upp och det går ner. Människor engagerar sig främst av sociala skäl. Man deltar för att vännerna gör det och för att det motsvarar ens intressen för tillfället. Upphör intresset upphör engagemanget. Att bygga långsiktiga samhälleliga funktioner på sådana boliner innebär en allvarlig risktagning.

HANS JERN

Löntagaren 27.4.2006 nr 4/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 4/2006

Till första sidan nr 4/2006

runu.gif (924 bytes) Ledaren

Föreningar satta under lupp

runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes) Tema
    Mänttä lever av papper

runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland

runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö
runu.gif (924 bytes) Språklåda
runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr

 

 

www.sak.fi/på svenska