Paradisäppel
Vilka frukter har jag
smakat?
Från min barndom minns jag blott
paradisäpplet.
Litet, skrikrött, surt om synden.
Min morfar (så lik Lenin) ägde ett sådant
himmelskt träd.
När man bet i det röda ilade det i tänderna
som straff för alla de synder
man ännu inte hunnit begå.
Bananer fanns bara i sin
frånvaro
de hade stupat i kriget.
Morötter fanns men var en klen tröst.
Liksom rovor, rödbetor och palsternackor
Bär fanns dock i dikesrenen och på mitt
hemliga ställe bakom ladan.
I tonåren mötte jag så
min första banan
åh! skalade den slukade den.
Vad allt hade jag inte fått leva utan!
Tjugo centimeter himmelsstång!
Jag förstod att chimpansen var min småkusin.
När jag nu strövar
omkring i marketen finns
där vindruvor päronäpplen
meloner papaya ananas persika diverse tropiska
Allt som en pensionerad världsförbättrare kunde
önska sig.
Det enda jag faktiskt saknar är paradisäpplena.
CLAES
ANDERSSON
Löntagaren 27.4.2006 nr
4/06
|
