För tillfället utreds en dödsolycka under förra
vinterns första halka. Hade den 43-åriga chauffören fått tillräcklig
arbetsintroduktion, är en öppen fråga. Den arbetsmetod han valde, att använda sig av
pumpkärra på en tillfällig skiva för lossning, i stället för truck, blev ödesdiger.
Skivan ramlade, bilen rullade på det hala underlaget och chauffören klämdes ihjäl.
Andra riskabla moment är lastningen samt olika uppgifter i samband med lastning och
lossning. En utredning gjord av Statens tekniska forskningscentral visar att orsaken kan
vara val av fel arbetsmetod, att förare och apparatur inte passar ihop, att fordonen är
fel, att arbetssätt uppfinns för stunden.
Obligatoriska truckförarkort har diskuterats. I dag är det enbart vissa
större transportföretag som ordnar kurs för sina chaufförer, de som i praktiken
använder truckarna då varor hämtas och leveras, säger Sulasalmi.
Arbetsgivaren snålar
Chaufförerna utsätts för stor fysisk belastning, och det är skador i stöd- och
rörelseorgan som är den överlägset största orsaken till förtida pension. Lyft görs
fel, direkt i strid mot EU-direktivet om tunga lyft underlåter man att göra
riskvärderingar, kanske saknas hjälpmedel för flyttning av gods.
Lagstiftning finns, likaså t.ex. handböcker för hur spara ryggen. Ett otal
utredningar har gjorts och görs.
Arbetshälsoinstitutet, universitet och nu senast Hjärtförbundet tar
initiativ, och visar på ett behov. Bil och Transport har medverkat i många utredningar
och vi har också gjort våra egna. Problemet är att vi saknar ett samarbetssystem för
diskussion med arbetsgivaren hur eliminera riskerna, betonar Sulasalmi.
Också arbetshälsovården haltar då kontakter finns mellan arbetsgivare och
arbetshälsa, mellan arbetstagare och arbetshälsa men inte på tremannabasis. Det här
visade förbundets egen utredning redan 1994.
Arbetshälsan skulle gärna göra mera, men bromsen är en del arbetsgivares
ovilja att stå för kostnaderna. Merparten av vår största medlemsgrupp, 20 000
lastbilschaufförer, arbetar hos små transportföretag, där också kunskapen om
arbetarskydd, arbetssäkerhet och hälsosparande arbetstiden lämnar en del att önska,
säger Pertti Sulasalmi och tillägger att ett stort problem också är arbetstiden.
Företagens litenhet gör att också arbetarskyddsfullmäktige ofta saknas. Bil och
Transport har gått in för att informera medlemmarna direkt, via förbundstidningen. Den
informerar också om höstens kampanj i samarbete med Hjärtförbundet för att få
chaufförerna att lägga om kostvanorna.
Rahtarin pannu, tradarpannan består inte längre enbart av korv och potatis,
säger Pertti Sulasalmi.
Preventiv arbetshälsa behövs
Stöd- och rörelseorganen kan i framtiden komma att omfattas av ett eget direktiv,
berättar FFC:s arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki som i mars deltog i ett
seminarium i Europafackets regi för att dra upp riktlinjer för vad facket vill att ett
direktiv bör innehålla.
På de nya EU-ländernas initiativ kommer också belastningsproblem att stå i fokus
under arbetarskyddsveckan år 2007.
För att få bukt med problemet behövs mera sakkunskap på alla håll.
Arbetshälsovården borde gå in för att förebygga skador, inte att som nu främst
vårda skador som redan uppkommit, säger Perimäki som efterlyser ett riksomfattande
verksamhetsprogram.
INGEGERD EKSTRAND