. vane.jpg (302 bytes)

arbetsmiljo.jpg (2545 bytes)

Brister i riskvärdering och hjälpmedel

pune.gif (67 bytes)  Med 10 000 årliga arbetsolyckor, av vilka lastbilschaufförer står för hälften, och en olycksfrekvens på 40 per miljon arbetstimmar (60 för lastbilschaufförer) ligger transportbranschen på andra plats efter riskettan byggnadsbranschen.

– Transport stampar på stället, medan nolltoleranskampanjen fått olyckstrenden att sakta vända nedåt för industrisektorn. Olycksrisken är störst vid lossning, här inträffade fem av sex dödsolyckor 1990–2000, berättar arbetarskyddssekreterare Pertti Sulasalmi på Bill och Transport.

I vårens avtal skrevs för första gången in en klausul om skyddsskor. Foto: ROBERT SEGERFör tillfället utreds en dödsolycka under förra vinterns första halka. Hade den 43-åriga chauffören fått tillräcklig arbetsintroduktion, är en öppen fråga. Den arbetsmetod han valde, att använda sig av pumpkärra på en tillfällig skiva för lossning, i stället för truck, blev ödesdiger. Skivan ramlade, bilen rullade på det hala underlaget och chauffören klämdes ihjäl.

Andra riskabla moment är lastningen samt olika uppgifter i samband med lastning och lossning. En utredning gjord av Statens tekniska forskningscentral visar att orsaken kan vara val av fel arbetsmetod, att förare och apparatur inte passar ihop, att fordonen är fel, att arbetssätt uppfinns för stunden.

– Obligatoriska truckförarkort har diskuterats. I dag är det enbart vissa större transportföretag som ordnar kurs för sina chaufförer, de som i praktiken använder truckarna då varor hämtas och leveras, säger Sulasalmi.

Arbetsgivaren snålar

Chaufförerna utsätts för stor fysisk belastning, och det är skador i stöd- och rörelseorgan som är den överlägset största orsaken till förtida pension. Lyft görs fel, direkt i strid mot EU-direktivet om tunga lyft underlåter man att göra riskvärderingar, kanske saknas hjälpmedel för flyttning av gods.

Lagstiftning finns, likaså t.ex. handböcker för hur spara ryggen. Ett otal utredningar har gjorts och görs.

– Arbetshälsoinstitutet, universitet och nu senast Hjärtförbundet tar initiativ, och visar på ett behov. Bil och Transport har medverkat i många utredningar och vi har också gjort våra egna. Problemet är att vi saknar ett samarbetssystem för diskussion med arbetsgivaren hur eliminera riskerna, betonar Sulasalmi.

Också arbetshälsovården haltar då kontakter finns mellan arbetsgivare och arbetshälsa, mellan arbetstagare och arbetshälsa men inte på tremannabasis. Det här visade förbundets egen utredning redan 1994.

– Arbetshälsan skulle gärna göra mera, men bromsen är en del arbetsgivares ovilja att stå för kostnaderna. Merparten av vår största medlemsgrupp, 20 000 lastbilschaufförer, arbetar hos små transportföretag, där också kunskapen om arbetarskydd, arbetssäkerhet och hälsosparande arbetstiden lämnar en del att önska, säger Pertti Sulasalmi och tillägger att ett stort problem också är arbetstiden.

Företagens litenhet gör att också arbetarskyddsfullmäktige ofta saknas. Bil och Transport har gått in för att informera medlemmarna direkt, via förbundstidningen. Den informerar också om höstens kampanj i samarbete med Hjärtförbundet för att få chaufförerna att lägga om kostvanorna.

– Rahtarin pannu, tradarpannan består inte längre enbart av korv och potatis, säger Pertti Sulasalmi.

Preventiv arbetshälsa behövs

Stöd- och rörelseorganen kan i framtiden komma att omfattas av ett eget direktiv, berättar FFC:s arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki som i mars deltog i ett seminarium i Europafackets regi för att dra upp riktlinjer för vad facket vill att ett direktiv bör innehålla.

På de nya EU-ländernas initiativ kommer också belastningsproblem att stå i fokus under arbetarskyddsveckan år 2007.

– För att få bukt med problemet behövs mera sakkunskap på alla håll. Arbetshälsovården borde gå in för att förebygga skador, inte att som nu främst vårda skador som redan uppkommit, säger Perimäki som efterlyser ett riksomfattande verksamhetsprogram.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren 27.4.2006 nr 4/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 4/2006

Till första sidan nr 4/2006

runu.gif (924 bytes) Ledaren
runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes) Tema
    Mänttä lever av papper

runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland

runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö

Ryggen tar mest stryk i chaufförsjobbet
Brister i riskvärdering och hjälpmedel

runu.gif (924 bytes) Språklåda
runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr

 

 

www.sak.fi/på svenska