Att ministeriet garanterar att rop på hjälp från fältet ska resultera i att inspektör fås på plats, det räcker inte.

– Riskbedömningen är på hälft på många håll. Känner man inte till riskerna, vänder man sig inte heller till arbetarskyddsdistriktet för att få hjälp, betonar Pesola.

Metall har som ett tyngdpunktsområde tagit EU:s tvååriga riskbedömningskampanj som avslutas nästa år.

– Det är ett bra tema för arbetarskyddsveckan i oktober. Vi tar upp det i vår utbildning, och jag hoppas det finns resurser för annat, än bara affischer, säger Pesola.

Företagshälsovården spelar en central roll då karläggning görs, och samtidigt ökar dess kunskap om arbetsplatsen.

– Avtalen om företagshälsovården borde också ses över. En del företag ser dem som en investering i välbefinnande och produktivitet, andra håller dem på lagstadgat minimum. Här är arbetstagarna verkligen inte jämlika, säger Pesola.

Nya bemanningsföretag med stor okunskap

Arbetslivet är statt i snabb förändring, atypiska anställningar ökar, nya jobb kommer till med nya risker. Utländska underleverantörer med föga kunskap om spelreglerna på den finska arbetsmarknaden är en utmaning i sig, liksom arbetstagare med annan kulturell bakgrund.

Arbetssäkerhetskorten (i dag redan över 400 000) med material och utbildning på flera olika språk, är ett försök att nå ut men inte nog. Arbetsplatsintroduktionen får man inte pruta på, betonar Juha Pesola och pekar på varven där nationaliteter och yrkeskunskap varierar.

Att arbetarskyddsinspektioner behövs i dag mer, inte mindre, är distriktschef Kaarina Myyri-Partanen på Nylands arbetarskyddsdistrikt den första att skriva under. Att allt fler kommer från andra kulturer syns klart i statistiken.

– Arbetsolycksfallen som drabbar utländska arbetar har ökat markant. Det är inte bara fråga om kultur, det kan vara attityder, okunskap om förhållandena på arbetsplatserna, säger hon.

Mycket jobb ger också bemanningsföretagen. Det finns de som sköter sina åligganden, men ett otal nya arbetsgivare med inget hum om vare sig riskbedömning eller grundläggande spelregler på arbetsmarknaden, som arbetstider.

– De atypiska anställningarna har ökat klart, och det är inget övergående fenomen. Nya arbetsformer skapar nytt tryck, säger Myyri-Partanen.

Bemanningsföretagen, och de mest riskbenägna branscherna som byggnads, industri, social- och hälsovård, handel och restaurang synas särskilt i år

– Men vi får inte glömma de traditionella branscherna med sina risker. Arbetsmiljön är inte på långt när ännu riskfri, varnar hon.

Det finns en lång räcka arbetsplatser där totalt okunskap råder om begrepp som säkerhetsledning och riskbedömning (turvallisuusjohtaminen ja riskienarvonta). På endast sex av tio arbetsplatser har risker kartlagts väl. En särskilt svår nöt att knäcka är arbetsbelastningen

Beslutsfattarna får stryka uppgifter

I Nylands arbetarskyddsdistrikt finns 75 000 arbetsplatser med omkring 750 000 arbetstagare. Med nuvarande resurser, 85 inspektörer av en totalt personal på 110, görs 4 000 inspektioner årligen. Tolv av inspektörerna har hela Finland som sitt arbetsfält, och övervakar hur lagen om beställaransvar följs.

– Arbetsplatserna är många och små, och vi kommer aldrig att kunna granska alla. Därför är det viktigt att vi tillsammans med intressentgrupperna (sidosryhmät) och våra samarbetsparter tillsammans ser över om våra resurser svarar mot arbetslivets krav, kvantitativt och kvalitativt, betonar Myyri-Partanen, som sitter med i den s.k. resursgruppen där FFC representeras av utvecklingschef Marja Erkkilä.

Det viktiga nu är att arbetarskyddsdistrikten får goda verktyg och har ett gott samarbete med intressentgrupperna, för att välja ut de viktigaste branscherna och arbetsplatserna, men också få ut information via arbetsmarknadens parter.

– Det är inte realistiskt att tro att vi får mer resurser för vårt arbete. Men om 100 av 450 tjänster skärs bort, klarar vi omöjligt av de uppgifter vi har i dag. Då är det beslutsfattarna som får ta ansvar för vilka uppgifter vi avstår helt ifrån. Osthyveln räcker inte, säger Kaarina Myyri-Partanen bestämt.

Nylands arbetarskyddsdistrikt har satt som mål att öka antalet inspektioner med hälften inom fyra år. Arbetet är igång, samtidigt gallras "onödiga" jobb och datasystemen ses över.

INGEGERD EKSTRAND