– Visserligen är situationen på Metso Papers bättre än i genomsnitt för vi får den information lagen kräver och ibland t.o.m. mer, men en förtroendeman kunde nog ändå vara bättre informerad om t.ex. kommande planer.

Det är lite dubbelbottnat det där med att ha information på hand. Mäkinen var arbetarnas representant i bolagets styrelse under två treårsperioder åren 2000–2006 — fem av de åren med fullt ansvar och skyldigheter.

– Det var en tid då jag satt på mer information än någon annan på den här avdelningen. Jag kände bolagets situation och vad företaget planerade. Visserligen kunde jag inte yppa något av den informationen på förhand men jag kunde dra nytt av den, understryker huvudförtroendeman Mäkinen.

– Under min tid i styrelsen diskuterade de lokala cheferna mycket mer med mig. Det ledde till att gänget tyckte att jag stod på alltför god fot med cheferna och så röstade de ut mig för en period från huvudförtroendemannaposten.

– Så har det förresten gått också för många andra förtroendemän som har en plats i bolagets förvaltning, påpekar Mäkinen.

– Trots att en styrelsemedlem har tystnadsplikt anser jag fortfarande att jag hade mera kunskap då, som var till nytta för intressebevakningen, än vad jag har nu. Bara det att jag kunde förbereda mig bättre inför kommande förändringar och vidta olika arrangemang i förväg.

– En del saker kan man ju tala symboliskt om. Om det nu är så att jag måste läsa arbetsgivaren mellan raderna, så är det arbetstagarna som måste lära sig att läsa förtroendemannen mellan raderna i det fall att han sitter i bolagets styrelse. I alla händelser måste de kunna lita på att förtroendemannen alltid gör det som är bäst för arbetstagarna.

Pentti Mäkinen säger att han genast i början överlade med sig själv om sina roller som styrelsemedlem och huvudförtroendeman. Efter det var det mycket lättare att agera för han märkte att han kunde verka mera förutseende också i sitt förtroendevärv.

Mäkinen säger att en förtroendeman alltid är lojalare mot arbetstagarna men han betonar också att företagets framgång ligger i arbetarnas intresse.

– Ju mer jag visste, desto bättre kunde jag verka även om jag ju inte kunde berätta allt för arbetarna eller för de andra förtroendemännen.

– Helt entydigt var jag personalens representant i styrelsen och det var viktigt för mig att man faktiskt lyssnade på mina åsikter där. Man bemötte mig som en likvärdig medlem ända till år 2005 då personalrepresentanten omvandlades till en expertmedlem.

Börsreglerna förseglar läpparna

Enligt Metso Papers huvudförtroendeman Mäkinen är börsbolagens problem att alla måste informeras samtidigt. Det är bara det som framgår ur börsmeddelandet som man vet om bolagets ekonomiska situation eller planer — man vet alltså lika lite eller mycket som alla andra.

– Formuleringarna i ett börsmeddelande är mycket noga övervägda och det erbjuds ingen parallellinformation. Men visst kan vi förtroendemän tolka och spekulera lika mycket som vilken Medelsvensson som helst i sådana situationer.

– Det är bra att man har lärt oss förtroendemän att lyssna på ledningen för att förstå vad de säger mellan raderna.

– De som enligt samarbetslagen är med i det interna förhandlingssystemet får hos oss lite mera information. När det står "intern information" är det sekretessbelagt. Vi får samma information som styrelsen och man litar på oss. I en sådan här sak kan man svika bara en gång. Om så sker, stängs kranarna för gott. Men ledningen kan inte heller hemligstämpla all information. I så fall förlorar den sitt trovärde.

Företaget tillämpar börslagen minutiöst, men han anser att en del frågor är sådana att samarbetslagen förutsätter mera information och tidigare information än vad börslagen medger.

– Denna "Jakobs brottning" med lagarna får juristerna sköta. Jag är däremot mer intresserad av att få till stånd en bättre uppföljning på arbetsplatsen av vårt vinstlönesystem än vad bolagets kvartalsredovisning ger.

– Om man vill ha en trofast personal och uppmuntra den borde de fakta som styr resultat- och vinstlönerna redovisas mer öppet. Man borde varje månad kunna visa personalen var vi står. Det finns möjlighet till det, om det bara finns vilja, menar Mäkinen.

Han tar fram papper och penna och börja rita vilka gränser belöningen rör sig inom och markerar punkter på linjen, utan att nämna eurobelopp eller andra måttenheter.

Sista utvägen offentlighet

– Förhållandet till massmedia är lite dubbeltydigt. När förhandlingar på 1970- och 1980-talen inte ledde till resultat var det lätt hänt att arbetarna marscherade ut. Då föreföll det som om massmedia visste om det innan någon ens hann berätta något för pressen.

– Vi söker inte draghjälp av pressen via massmedia. Det är ju ändå så att förhandlingarna inte förs varje sig i media eller på torg. Svåra frågor löses inte i offentligheten även om offentligheten ibland kan ge fart åt förhandlingarna.

– Jag måste nog säga rent ut att massmedia inte är mitt arbetsredskap, slår huvudförtroendeman Pentti Mäkinen fast.– Ändå förhåller jag mig positivt till massmedia. Jag ger intervjuer vid behov och berättar om arbetsplatsens angelägenheter. Det finns en hel del frågor som man vill göra reportage om här på fabriken.

– Om journalisterna har varit i kontakt med mig behöver jag inte meddela att de kommer. Om det kommer en tv-grupp berättar jag det nog, för en sådan väcker alltid mera ståhej. Jag vet också hur jag vägleder fotograferna i vad som får filmas och vad som inte får tas på bild. Allmänna vyer är okej, men inga närbilder av tekniska detaljer för det är de som ger oss vårt bröd.

Pentti Mäkinen berättar att han inte har berättat för någon om den här intervjun heller men han vet att Metsos informationsavdelning läser noga vartenda ord som skrivs om bolaget.

– Någon gång har jag fått stå till svars för något jag har sagt men aldrig för det jag har uppgett för media.

Mäkinen berättar att också arbetarna vågar tala om sådant som har med deras arbete att göra, om arbetarskyddet eller trivseln. Var och en kan dela med sig av sina erfarenheter av arbetsförhållandena. På Rautpohja ställs man inte till svars för sådant. Visserligen bidrar det till öppenheten att de flesta arbetstagare har fortlöpande arbetsavtal, de är inte visstidsanställda, med den försiktighet sådant medför.

Enligt Mäkinen har exempelvis hyrarbetare eller visstidsanställda helt enkelt inte den information om företaget som skulle kräva någon tystnadsplikt. Han tror inte att det vore ödesdigert för ens en visstidsanställd att tala om arbetsförhållandena — åtminstone inte i ett stort bolag som detta.

Inom själva företaget har man meddelat att privat e-post ska märkas med "private" när det innehåller privata angelägenheter. Alla vet också att nya anställda genomgår ett drogtest. Drogtester förutsätts t.ex. av amerikanska kunder då bolaget skickar ut montörer härifrån. Bolaget sysslar inte med någon intern kameraövervakning av arbetstagarna, säger Mäkinen. Kameror finns i huvudsak på de områden som övervakas, såsom vid portarna.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA