Betydligt mer anspråkslös, något tiotal euro, är effekten av skattelindringen på en tvåbarns arbetarfamilj. Nätt och jämnt på plus blir effekten för en ensamförsörjare med ett barn och låga inkomster.

– Rent skandalös är situationen för de arbetslösa. Enligt våra beräkningar får en arbetslös person som bor ensam ingenting alls mer i handen nästa år. Nettoutvecklingen för de arbetslösa har redan i år haft minusförtecken, säger forskaren Heikki Taimio på Löntagarnas forskningsinstitut.

PT har räknat ut förändringen i realinkomsterna, dvs. den summa som blir i handen efter skatt, för olika slags familjer i år och nästa år. I år har löntagarnas förtjänstnivå höjts med 5,3 procent. Nästa år beräknas höjningen vara 4,5 procent.

För nästa år beräknar PT att skatten lindras med en procentenhet i alla kategorier. Institutet har beaktat inflationens inverkan på de olika familjetypernas konsumtionskorg, höjda dagvårdsavgifter och förändringar i inkomstöverföringen.

Effekten av lindrigare inkomstskatt och överenskomna lönelyft förtas av den ökade inflationen med över fyra procent detta år. Såväl boendet som mat och bränsle har under året blivit flera procentenheter dyrare. Nästa år antas inflationen bromsa en aning.

Fart på ekonomin med investeringar

Heikki Taimio menar att den planerade lindringen av inkomstskatten konjunkturpolitiskt kommer i rätt tid. Den ekonomiska tillväxten minskar, enligt PT:s beräkningar från årets cirka tre procent till 1,7 procent nästa år. Det innebär att det blir stopp för den goda sysselsättningsutvecklingen.

– Om den ekonomiska tillväxten är långsam också år 2010 är det risk för att arbetslösheten börjar stiga på nytt.

Taimio ondgör sig över de snåla utgiftsramarna i statens budget. De begränsar möjligheterna att vidta konjunkturpolitiskt riktiga åtgärder.

– Vad vi behöver nu är investeringar, mera byggnadsverksamhet och ny infrastruktur, efterlyser Taimio.

Mindre skatt för kapitalägare

På FFC befarar man att regeringen är alltför optimistisk beträffande den ekonomiska utvecklingen. FFC:s styrelse uppmanar finansministeriet att bereda sig på tilläggsbudgetar som stöder sysselsättningen.

FFC anser också att regeringen bör göra upp planer för att lindra kris i den kommunala ekonomin. Kommunernas extremt strama ekonomi kan krascha helt av att kommunal- och samfundsskatten minskar vid ett stopp i den ekonomiska tillväxten.

FFC:s styrelse kritiserade hårt regeringens skattelinje. Skattelättnaderna gynnar företagare, jordbrukare, skogsägare och dem med dividendinkomster. Enligt FFC borde man hellre ha infört en fastighetsskatt på skog än lindrat skatten på vinst vid virkesförsäljning, vilket regeringen planerar, för att få fart på virkesaffärerna.

FFC befarar att den utlovade sänkningen av matmomsen inte helt kommer att synas i sänkta matpriser. Effektivare vore det att använda denna summa som direkt stöd till låginkomsttagare, menar FFC.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA