När man stiger in i fabrikshallen på Vilppula går tankarna till storstädning. Man möts av en stark lukt av Tolu rengöringsmedel. Men inte har man bonat några golv med Tolu. Doften kommer från barkad gran.

Den ena rundstocken efter den andra dras in i sågens gap och blir av med sina kanter. Kärnvirket fortsätter sin färd längsmed bandet och kommer ut i andra ändan som bräder.

Maskinen går inte på helt av sig självt, utan kräver sin styrning av Aarre Mäkinen vid såglinjen.

Mäkinen har arbetat på sågen i 45 år, men snart är jobbet slut för honom. Inte så att han skulle vara uppsagd, han går i pension, närmare bestämt arbetslöshetspension.

För Jorma Lahtinen är situationen en annan. Skiftreparatörens arbete på sågen tar slut i augusti. Det blir slutlön och semesterpenning. Samma öde möter 43 andra, de sju äldsta får pensionsarrangemang. På Vilppula såg, som i sin krafts dagar sysselsatte ett par hundra människor, blir det bara 101 arbetare kvar.

– Sågen övergår från tre skift till två och kapaciteten skärs ner från 600 000 mått till 440 000. Sågen får inte råvirke från egna avverkningar, det råder överkapacitet i branschen och priset på sågat virke stiger inte, förklarar huvudförtroendeman Matti Varis.

Finnforests såg i Vilppula hör till Metsäliittokoncernen.

Skräddarsytt omställningsskydd

52-årige Jorma Lahtinen har arbetat som skiftreparatör på sågen sedan den grundades i början av 1980-talet. Också de flesta andra sågarbetarna har börjat här samtidigt. På 1980-talet rekryterades folk till denna världens största såg från Pohjan saha, Kolho såg och från grannkommunerna.

De som sägs upp nu erbjuds jobb i Metsäliittokoncernens andra produktionsanläggningar, i Kemi, Villmanstrand, Punkaharju, Gustav Adolfs (Hartola), Kyröskoski och Renko.

– Jag tänker inte fara någonstans härifrån. I Vilppula har jag mitt hem, min sommarstuga och min fru jobbar här, säger Lahtinen.

Han har repat sig från första chocken efter uppsägningsmeddelandet. Lahtinen hade en föraning om att just hans arbetsplats var hotad.

En yrkeskunnig metallarbetare får nog jobb, om kombinationen arbete–arbetsresa är möjlig. Lahtinen är inte orolig.

– Också om jag blir utan jobb blir jag inte sysslolös. Det finns så mycket att göra på både huset och stugan.

När samarbetsförhandlingarna hade inletts besöktes fabriken av en funktionär på Trä- och specialbranschernas förbund och en tjänsteman från arbetskraftsbyrån, som berättade om omställningsskyddet. Sågen får ett eget skräddarsytt omställningsskydd som träder in i slutet av sommaren då anställningstiden går mot sitt slut.

Stort hål i kommunens kassa

Matti Varis har en dubbel roll i spelet och därför också dubbla bekymmer. Som huvudförtroendeman måste han dela den sorg uppsägningarna förorsakar med både dem som får gå och dem som blir kvar. Som ledamot i kommunens fullmäktige sörjer han också över en det stora hål som uppstår i kommunens kassa då så många arbetstagare mister sina jobb.

– Det handlar ju inte bara om 43 uppsagda. Den minskade sågdriften resulterar i minskade maskinentreprenader, transporter och annan företagsverksamhet i kommunen. Skatteintäkterna och köpkraften minskar.

Vilppula kommun har lyckats attrahera småföretagare till orten så här uppstår också nya arbetsplatser. Alldeles nyligen etablerade sig ett textilföretag och en firma som skrotar datorer, och vardera önskar expandera.

Kommunens ekonomi underlättas i framtiden av samarbetet med Mänttä stad om gemensam serviceproduktion. Servicen produceras samfällt och dubbelstrukturer slopas.

Fastän oron gnager tror inte Varis att sågverksamheten läggs ner helt i Vilppula.

– Det kan jag bara inte tro. Fastän vi nu minskar till två skift är Vilppula såg fortfarande en av de största i Europa, säger Matti Varis.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA