. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Ur papper föddes Mänttä

pune.gif (67 bytes)  Eran Serlachius inleddes i Mäntta år 1868 då familjen Serlachius grundade ett träsliperi i Mänttä. Pappersfabriken etablerades år 1881. Mänttä skildes från Vilppula år 1922. Kommunens första fullmäktigemöten hölls i biblioteket i bolagets Klubbhus.

Bolaget tog hand som sina arbetare från vaggan till graven och skötte flera uppgifter som numera hör stat och kommun . Mänttäs patroner avlönade ortens första poliser och lät bygga en brandstation. Ortens väg- och gatuunderhåll var på bolagets ansvar ända till år 1948.

Bolaget upprätthöll telefonnätet till 1954, byggde vägar och järnväg, ägde fartyg och introducerade den första bilen i Mänttä år 1913. Invånarna köpte sin mat i bolagets butik och betalade för den med de kuponger — Serlachiipengar — som de kvitterade ut på bolaget. Mänttä Sparbank fick sina första lokaliteter och sitt kassaskåp från bolaget.

Bolaget avlönade barnmorska och läkare som kom i köpingens tjänst först i början av 1950-talet. Under kriget verkade Tilkka soldatsjukhus på Klubben i Mänttä medan barnsjukhuset Barnets Borg var evakuerat till Joenniemi gård.

Mänttäborna förde sina barn i vård på de daghem fabriken upprätthöll. På träsliperiet höll man skola redan 1869. Fastän fabriksskolan omvandlades till folkskola fortsatte verksamheten i Serlachii bastu- och bagarstuga.

Mänttäborna hade sina hem i fabrikens arbetarbostäder. De första längorna stod klara år 1870. År 1936 bodde hälften av Mänttäborna i bolagets bostäder. Fr.o.m. början av 1970-talet började bolaget göra sig av med sina hyreslängor.

Midsommar är en särskild festdag i Mänttä. G.A.Serlachius ordnade midsommarfest för sina arbetare. År 1888 hölls stort kalas då fabriken fyllde 20, likaså 1968 på 100-årsdagen. Midsommaren 2006 firar Mänttä pappersarbetare sin fackavdelnings 100-årsjubileum.

Relationerna mellan arbetare och arbetsgivare har inte alltid varit goda. I början av förra seklet vågade inte fabriksarbetarna delta öppet i arbetarrörelsens verksamhet. Också i Mänttä upprätthölls "svartlistor" och Gösta Serlachius verkade aktivt för en strejkbrytarorganisation. Kriget förenade samhällsklasserna , medan 1970-talet var ett inflammerat decennium.

Först på 1970-talet blev bolaget av med sina samhällsåligganden. Metsäliitto är i dag den största delägaren i den tidigare familjeägda pappersfabriken. Varumärket Serla är alltjämt synligt, även om nya varumärken kommit till i och med Metsä Tissue.

Serlachiusandan lever kvar i Mänttä — på muséet och i konstsamlingar.

Löntagaren 27.4.2006 nr 4/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)