Det ordet använder Marja ofta för att beskriva sitt tidigare
arbete. I flera år jobbade hon för ett bemanningsföretag och hyrdes ut till företag
och butiker som behövde hennes hjälp.
Jag fick ofta ihop 40 timmars veckor genom att jobba på flera ställen.
I en av butikerna fanns potential att göra arbetet mer effektivt, så jag
gjorde en lista på sådant som kunde förbättras. Efter ett tag lämnade jag in listan
till arbetsgivaren.
Plötsligt kallades jag in till chefen på bemanningsföretaget som berättade
att mitt kontrakt tar slut och att det inte finns behov av min tjänst mera, konstaterar
Marja.
Samtidigt skars alla mina jobb ner så det återstod 15 minuter arbetstid i
veckan!
Det som får Marja att se rött är att det genast anställdes en annan person för
samma jobb som hon hade haft.
Det visar att det inte handlade om att tjänsten var onödig. Efter mig har
flera andra jobbat där.
Bristfälligt arbetarskydd
Marja, som vill vara anonym, är inte ensam med de här problemen. Dagligen tar
Servicefacket PAM emot tiotals samtal som handlar om liknande situationer.
Många som ringer känner sig orättvist behandlade och vill veta vilka
rättigheter de har. Oftast har de hamnat i en knepig situation där de blivit utan
semesterersättning, lön eller blivit uppsagda utan motivering, berättar Anne Salmela,
ombudsman på PAM:s distriktsbyrå för Helsingfors och Nyland.
Det vanligaste bland inhyrda arbetstagare är att de upplever sitt anställningsskydd
som bristfälligt.
Det har de helt rätt i, menar Salmela. De inhyrda arbetstagarna har inte
samma arbetarskydd som de fast anställda på en arbetsplats. De får bara korta kontrakt
och tvingas ofta byta arbetsplats. Blir de sjuka har de inte heller något skydd att ty
sig till. Det är inte ovanligt att beställningen på tjänsten upphör om arbetstagaren
meddelar att han eller hon är sjuk.
Det här leder enligt Salmela till att de inhyrda arbetstagarna är väldigt
försiktiga med vad de säger och att de inte gör något fel.
Anställningsförhållandet är skört. Varje dag måste du visa att du
förtjänar att få stanna kvar. Det blir tungt i längden.
Förmåner största problem
De senaste åren har det blivit populärt med inhyrda arbetstagare. Företag använder
sig allt oftare av inhyrd arbetskraft för att lätta på arbetsbördan. Samtidigt får de
möjlighet att öka flexibiliteten för personalkostnaderna.
Antalet inhyrda arbetstagare har ökat explosionsartat, bekräftar Anne Salmela.
Många saknar möjlighet till ett fast jobb. Via bemanningsföretagen får de hjälp att
hitta kortare och längre arbetskontakt.
Problemet uppstår när de inhyrda arbetstagarna inte får samma förmåner som
de fast anställda, inte ens fast det gäller långvariga anställningar.
Enligt Salmela finns det många fall där en inhyrd arbetstagare bara fått korta
kontrakt, trots att jobbet helt tydligt kräver någon som jobbar där på heltid.
Ibland ringer folk för att de fått varningar som de anser vara helt
omotiverade. Och plötsligt sägs deras arbetsförhållande upp. Eller så flyttas de till
ett annat ställe. Då är frågan, kan man flytta omkring inhyrd arbetskraft så där
bara?
Brist på bevis
Ibland går det helt enkelt inte att peka ut någon som gjort fel. Vad kan man då
göra i dylika situationer? Frågan riktas till Servicefackets jurist Annika
Rönni-Sällinen.
Det är knepigt. Problemet är ofta brist på bevis. Det kan handla om att
personkemin inte fungerat och arbetsförhållandet bryts. Men det är svårt att bevisa.
Enligt Rönni-Sällinen kan man inte ens hänvisa till lagen eftersom
bemanningsföretagen sällan handlat lagstridigt.
Användarföretaget har meddelat att de inte behöver den hyrda arbetstagaren
längre och säger upp kontraktet på tjänsten. Samtidigt slutar bemanningsföretaget
betala ut lön till arbetstagaren. De är inte heller skyldiga att hitta ett nytt jobb åt
dig genast.
Några fall varje år leder till rättegång. De flesta tvistemål löses innan
de ler så långt.
En orsak till att problemen blir så svåra är att få inhyrda arbetstagare är
fackligt organiserade. Det första vi kan göra är att uppmana arbetstagarna att skriva
in sig i facket.
Lagändring ger bättre rättigheter
Marjas fall ovan är för tillfället uppe för behandling hos PAM. Jari Järn,
som tagit sig an fallet, kallar det hela för en "svår situation".
Jag ringde bemanningsföretaget för att få deras syn på saken, men det går
inte att bevisa att de handlat fel. De ser inga problem i sitt handlande. Enligt vd:n är
det frivilligt att jobba för dem, de ser det som välgörenhet att ordna arbete åt folk.
Att bara sluta betala lön när tjänsten inte behövs är ett lätt sätt att
blir av med folk. Här skulle en lagförändring sitta bra, konstaterar Järn.
Lite ljus i tunnels finns i alla fall; ett nytt lagförslag är för tillfället uppe i
riksdagen. Enligt det får inhyrda arbetstagare bättre rättigheter på arbetsmarknaden
redan i höst.
Lagen om arbetsavtal ska enligt förslaget ändras så att bemanningsföretaget och
användarföretaget måste utbyta information, så att bemanningsföretaget bättre ska
kunna uppfylla sina plikter som arbetsgivare.
En stor förändring gäller prövotiden. Om den inhyrda arbetstagaren helt och
hållet övergår i användarföretagets tjänst, ska den tid arbetstagaren ha jobbat som
inhyrd på företaget räknas bort från den eventuella prövotiden, säger
Rönni-Sällinen.
Förtroendemännen på användarföretagen ska också få rätt att be om information
av bemanningsföretaget, om det uppstår problem med en inhyrd arbetstagares
arbetskontrakt.
Det här kommer förhoppningsvis att lösa en stor del av problemen, men långt
ifrån alla.
JOHANNA LINDFORS